Artikel om SPM

 

Anna-Liisa Andersson, Leg. arbetsterapeut, vårdlärare, specialpedagog i förskolan och grundskolan (F-6) på Södra Gotland; Gunilla Leinsköld, Leg.arbetsterapeut, Eldorado i Göteborg; Kristina Orban, Leg.arbetsterapeut, Dr.med.vet, Universitetsadjunkt vid Lunds universitet


SENSORY PROCESSING MEASURE (SPM) - tillgängligt på svenska

Barnets förmåga att registrera och bearbeta sinnesinformation påverkar dess vardag i skolan och i hemmet på många olika sätt. Brister i förmågan att reglera sinnesinformation påverkar i hög grad barnets beteende t.ex. kan barnets möjligheter att umgås med andra begränsas. Barnets förmåga att koncentrera sig och upprätthålla fokus i skolarbetet kan också försämras. Även barnets glädje och motivation att delta i lek tillsammans med andra barn samt barnets kapacitet att hantera frustration kan bli begränsad. Denna typ av svårigheter har bl.a. barn med diagnoser som autism, ADD, ADHD, OCD,CP, och Fragile X Syndrome (Roley, Blanch, Schaf 2001). Sensoriska processvårigheter är inte ett resultat av brist på uppfostran och beror oftast inte på barnets relationer. Belöning, verbala förklaringar, förbud och order hjälper sällan. Barnet behöver hjälp att hitta bättre strategier och få stöd i en miljö som är anpassad för barnets behov. Det behövs en god planering för aktiviteter som kan hjälpa barnet att nå en god energinivå när det behövs fokus i skolarbetet. Föräldrarna behöver få en ökad förståelse för barnets svårigheter och råd om hur de kan hjälpa sitt barn att organisera sinnesintryck så att barnet kan möta vardagens krav. Därför är det viktigt att kunna identifiera dessa problem.  I dagens samhälle ser vi att ett ökat antal barn som har denna typ av problem.

I den nya diagnosmanualen DSM-V (American Psychiatric Association, 2013) finns en avgörande förändring kring autismspektrumtillstånd vilket kräver att hälso- och sjukvårdspersonal har kännedom om sensoriska processvårigheter. I diagnosbeskrivningen finns ett helt nytt kriterium som handlar om avvikande svar på sensoriska stimuli dvs över- eller underkänslighet av olika sinnesintryck eller ett ovanligt stort intresse för vissa sensoriska stimuli. Det behövs bedömningsmetoder för att identifiera dessa problem och kunskap i att erbjuda effektiva åtgärder.

Sensorisk integrationsteori (SI) ger kunskap för att kunna kartlägga sensoriska processvårigheter och strategier till relevanta åtgärder för att förbättra barnets vardagsfungerande hemma och i skolan. Utifrån SI-teorin har man i USA utvecklat flera normbaserade screeninginstrument (Roley, Blanch, Schaf 2001) för att hitta de barn som behöver stöd och vägledning p.g.a. sensoriska processvårigheter. Ett av dessa test heter Sensory Processing Measure (SPM). Det lanserades 2007 i USA och är nu översatt och används i många andra länder (Parham, Ecker, Kuhaneck, Henry & Glennon, 2006).


SPM:s utveckling till ett standardiserat instrument

SPM har sin förankring i Dr. Jean Ayres’ teori om sensorisk integration (ASI). Den sensoriska integrationsteorin utgår ifrån att det centrala nervsystemet registrerar och bearbetar sensorisk information och strukturerar information till en användbar form. Denna neurologiska process påverkar barnets utveckling, beteende och inlärning. När Dr. Ayres testade sina hypoteser för denna teori gjorde hon omfattande forskningar genom att testa barn. Vid insamlandet av information intervjuade hon också barnens föräldrar. Från dessa intervjuer utvecklade hon ett frågeformulär som användes för att ta reda på vilka vardagliga problem hemma som kan kopplas till testresultaten. Dr. Ayres forskningsarbete resulterade också till normbaserade bedömningsinstrument för att diagnostisera sensorisk integrationsproblem hos barn. Första version var The Southern California Sensory Integration test (1972) och det senare hette Sensory Integration and Praxis tests (1991). Arbetsterapeuter använde dessa standardiserade tester tillsammans med Jean Ayres’ frågeformulär. Under åren utvecklades många olika varianter av det ursprungliga frågeformuläret.

SPM är svaret på ett behov som arbetsterapeuter har för ett normbaserat instrument för att kunna utreda barns förmåga till bearbetning av sensorisk information. I början av 1990 samlade LaCroix de 679 vanligast förekommande frågorna från olika frågeformulär (Martin). Därefter undersökte man frågornas validitet, vilket resulterade i att de lämpligaste frågorna blev kvar. Efter ett antal validitets- och reliabilitetsstudier utvecklades Evaluation of Sensory Processing – ESP (Johnson-Ecker & Parham, 2000). I denna process valdes 149 frågor ut, varav 72 till 2-5 åriga barn och 72 frågor till 6-12 åriga barn. Vid samma tid utvecklades School Assessment for Sensory Integration – SASI (Glennon, Henry, & Kuhaneck, H. M. (2003). När man startade standardiseringsarbetet för dessa instrument föreslog Western Psychological Services (WPS) att SASI och ESP skulle slås ihop till ett gemensamt bedömningsinstrument. En standardisering gjordes i USA med 1051 barn i åldrarna 5-12 år. Efter detta arbete har man också standardiserad SPM för förskolebarn, 3-5 år (SPM-P). SPM ger en bra bild av barnets vardagsfungerande både i skolan och i hemmet.  SPM blev inte bara komplement till det standardiserade SIPT utan det blev mycket användbart som screeningsinstrument.


Bedömningsistrument Sensory Processing Measure

Sensory Processing Measure kan användas för att utreda eventuella problem, gällande bearbetning av sensorisk information, praxis och socialt deltagande, hos barn i åldrarna 5-12 år. Bedömningen består av två frågeformulär, ett Hemmaformulär till föräldrar och ett Klassrumsformulär till skolpersonal. Båda formulären tar cirka 15-20 min att fylla i. Resultatsammanräkningen är en enkel process och tar ca 10 minuter för testadministratören.

För kartläggning och behandlingsplanering krävs att man samlar en bred information kring barnet. SPM kan med fördel användas tillsammans med andra utvärderings- eller testinstrument avseende sensorisk och motorisk funktion.

I instrumentet beskrivs barnets funktion utifrån tre tolkningsintervaller - typisk/normal, vissa svårigheter eller tydliga svårigheter. Hemmaformuläret och klassformuläret innefattar åtta normbaserade områden som mäter Socialt deltagande (SOC), Syn (VIS), Hörsel (HEA), Känsel (TOU), Kroppsuppfattning (BOD), Balans och rörelse (BAL), Planering och Idéer (PLA) och Totalt utifrån alla områden (TOT). Det finns även frågor kring Lukt och Smak men de ligger utanför normeringen.

Påståendena i SPM fångar upp barnens problem inom sinnesreglering t.ex. överreagerande, underreagerande, sensorisk sökande/undvikande beteende, samt perceptuella avvikelser.


SPM internationellt

I juni 2014 organiserades den 3:e Europeiska Kongressen för Sensorisk Integration i Finland. Under denna kongress samlades europeiska deltagare i en workshop för att diskutera frågor om SPM-instrumentets översättning, standardisering och utbildning. Deltagarna kom förutom från europeiska länder också från Taiwan och Japan. Det visade sig då att SPM var översatt till 6 språk; franska i Schweiz 2010, finska 2011, Hong Kong kinesiska 2011, svenska 2011, danska 2013 och japanska 2013. I många andra länder finns det ett stort intresse och behov av en översättning av SPM t.ex. Norge, Litauen, Taiwan och Österrike. I Finland och Sverige har det anordnats 2-dagarsutbildningar i att använda SPM och i Danmark har de haft introduktionskurs under en dag. I Japan har man jämfört resultaten från SPM-P för japanska och amerikanska barn. De avvikelser i resultaten som hittades visar på kulturella skillnader som finns i beteenden relaterade till sensoriska processer (Matsushima, Kato 2014). Detta påvisar betydelsen av att standardisera instrumentet i olika länder.


Svenska översättningen av SPM

Hogrefe Psykologiförlag publicerade våren 2012 både en svenskspråkig och en finskspråkig version av Sensory Processing Measure – SPM (Andersson, Hyatt & Leinsköld, 2012).

SPM:s svenska översättning för barn 5-12 år har prövats i Sverige. SPM:s Hemmaformulär och Klassformulär prövades av fyra arbetsterapeuter med utbildning i Sensorisk Integration. Formulären lämnades till föräldrar som har barn med sensoriska processvårigheter och till barnens skolpersonal. Totalt samlades 39 frågeformulär in från 20 olika barn, varav 17 pojkar och 3 flickor. I samband med frågeformulären lämnades även ett utvärderingsformulär till föräldrarna och klasslärarna för att få veta hur de upplevde att fylla i svaren på alla påståenden. Skolpersonalen upplevde att det var svårt att svara på flera påståenden i klassformuläret. Speciellt oklart var de påståenden som innehåller ordet ”inte”. Amerikanska manualen beskriver samma problem med den engelska versionen. I den svenska manualen för SPM beskrivs det tydligt att man bör förtydliga för respondenten hur påståenden med negation besvaras. I Sverige har det efter en tids användning av klassformulären i skolan framkommit ett sätt att förtydliga påståenden med negationer, vilket är att man startar påståenden med hjälporden ”det händer aldrig/sällan/ ofta/alltid, att…”. Onödiga missförstånd kan då undvikas.


SPM utbildning i Sverige

I maj 2012 erbjöds för första gången en utbildning i SPM riktad till arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger i Sverige. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) organiserade ytterligare en SPM-kurs i Stockholm i mars 2014. SPM-kurserna har arrangerats i samarbete med Svenska Sensory Integrationföreningen (SSIA). De två svensk-amerikanska arbetsterapeuterna Evelyn Andersson och Ann-Christin Hyatt var ansvariga för dessa kurser. De har även varit aktiva i översättningsarbetet av svenska versionen av SPM. Både Evelyn och Ann-Christin har många års erfarenhet av sensorisk integrationsterapi och undervisning. Arbetsterapeuterna Gunilla Leinsköld och Kristina Orban har även medverkat vid kurserna. 

I fortsättningen kommer FSA tillsammans med SSIA att organisera SPM-utbildningar med svenska arbetsterapeuter som föreläsare. Utbildningen kommer att vara uppdelad i två delar. Först har man två dagars utbildning där syftet är att få en grundkunskap i sensorisk integrationsteori samt grundkunskaper i att använda SPM-instrumentet. Därefter ska deltagarna använda SPM i sin kliniska verksamhet, för att sedan följas upp vid en återträff, med möjlighet att få praktisk handledning baserat på sina egna fallbeskrivningar. SSIA kommer också organisera nätverksträffar för att erbjuda ett forum för vidare kunskapsutveckling inom området. SPM används allt mer av arbetsterapeuter i Sverige både inom sjukvården, framför allt habiliteringen och barnpsykiatrin samt i skolan.


SPM för förskolebarn

I USA har finns Sensory Processing Measure – Preschool (SPM-P) publicerat för förskolebarn i åldrarna 2 - 5 år (Miller Kuhaneck, Ecker, Parham, Henry & Glennon, 2010). Det instrumentet är uppbyggt på liknande sätt som SPM för skolbarn. Det finns separata frågeformulär för föräldrar och förskolepersonalen. SPM-P möjliggör en bedömning av barn i föreskolåldern där det annars är svårare att använda normbaserade instrument. En tidig bedömning är viktigt för att kunna påbörja insatser i form av råd och stöd till föräldrar och nätverk samt för att ge barnen strategier och underlätta skolstarten. Med tidiga insatser finns det möjlighet att undvika en del av de problem som barn med sensoriska processvårigheter kan uppleva i vardagen.

I Sverige har översättning av SPM-P ännu inte påbörjats, medan i Finland är de snart klara med översättningen. SSIA ser fram emot att Hogrefe Psykologiförlaget även satsar på svenska översättningen. Många arbetsterapeuter arbetar med barn i förskoleåldern både inom habiliteringen, barnhälsovården och barnpsykiatrin, där SPM-P skulle kunna tillföra ny kunskap vid bedömningar.


Källor:

American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). Arlington, VA: Author.

Ayrea, A. J. (1972) The Southern California  Sensory Integration Tests. Los Angeles: Western Psychological Services.

Ayres, A. J. (1989). Sensory Integration and Praxis Tests manual. Los Angeles: Western Psychological Services.

Andersson, E., Hyatt A-C, Leinsköld, G. (2012). Sensory Processing Measure Manual Supplement Svensk Version. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget.

Glennon, T. J., Henry, D. A., & Kuhaneck, H. M. (2003, June). The School Assessment of Sensory Integration (SASI): A practice framework assessment tool. Paper presented at the 2003 Annual Conference & Expo of the American Occupational Therapy Association, Washington, DC.

Käsikirjaliite, Suomenkielinen Versio. (2012). Sensory Processing Measure  Finsk Version. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget.

Parham, L. D., Ecker, C., Miller-Kuhaneck, H., Henry, D. A., & Glennon, T. J. (2007). Sensory Processing Measure manual. Los Angeles, CA: Western Psychological Services.

Ecker, C. E., & Parham, L. D. (2010). Sensory Processing Measure Home Form. Los Angeles, CA: Western Psychological Services.

Johnson-Ecker, C.L. & Parham, L.D. (2000) The Evaluation of Sensory Processing: A Validity study using Contrasting groups. American Journal of Occupational Therapy, 54, 494-503.

Matsushima K.; Kato T. (2014 ) Cross-Cultural study of the Sensory processing Measure –Preschool between Japanese and U.S. Children: A Pilot Study. 3rd European Congress of Sensory Integration 11-13 June 2014 Naantali. Finland Programme & Abstracts

Miller-Kuhaneck, H.Henry,  D Glennon, T.J. & Mu, K. (2007) “ Development of the Sensory Processing Measure – School Form: Initial Studies of Reliability and Validity, American Journal Of Occupational Therapy, 61, 170-175

Miller Kuhaneck, H., Ecker, C. E., Parham, L. D., Henry, D. A., & Glennon, T. J. (2010). Sensory Processing Measure-Preschool (SPM-P): Manual. Los Angeles, CA: Western Psychological Services.

Smith Roley, S., Blanche, E.I., Schaaf ,R.C. Understanding the Nature of Sensory Integration with Diverse Populations (2001) U.S.A.,Therapy Skill Builders